Tankarna flödar

Jag läste nyss en otroligt tänkvärd krönika!

 

 

"Hur fina saker än kan vara – så är de ändå bara saker. De har ingen betydelse. Inte ens en magnifik kristallkrona. Allt vi äger spelar absolut ingen roll den dagen då vi inser att människorna som vi älskar, plötsligt inte finns där längre.

Allt bleknar när döden drabbar oss. Det får oss att ifrågasätta vad som egentligen är viktigt.

Vad är då viktigt?

Att ringa sin mormor är viktigt. Att ha tid för att titta på sin dotters teckning är viktigt. Att plantera blommor med sin pappa är viktigt. Att hjälpa vännen är viktigt.

Det enda som betyder något är tiden som vi använder med våra nära och kära. Det är så vi låter människor bli odödliga i våra liv. Genom att låta dem sätta spår."

Detta berörde mig lite extra, gav mig en tankeställare.

Hur ofta råkar man inte säga till barnen "vänta lite" när dem kommer och vill visa

något eller leka lite?

Dem minuterna får man aldrig igen.